Nick Drake

Five Leaves Left (1969), 10
En ung smått melankolisk man chockar världen med den ömmaste sorten av trubadurkonst: en unik musikart av känslig akustisk gitarr, finstämda stråkar, flöjt, piano, congas och mycket annat sensibelt. Nu skulle det inte bli någon chock, emellertid, för mannens lågmälda framtoning innebar svårigheter att nå ut i tidens melodi, trots nya vurmen för folkrock. Med tiden, efter mannens egen tid, blev det ändå så och av alla spår tillhör River man, Thoughts of Mary Jane och Cello song de mest tidlösa. Så småningom skulle precis alla som sysslar med någon slags eftertänksam, sorgsen lägereldsvacker vispop oundvikligen associeras med denne Drake.

Bästa låt:
Thoughts of Mary Jane

Bryter Layter (1970), 8
Uppföljaren till Five Leaves Left har ett snäppet lättare, poppigare och mer varierat uttryck. Förändringen hjälpte inte Drake att få något genombrott medan han levde. Här och där känns det som att han kompromissat lite med sin konstnärlighet. Likväl är musiken utomordentlig fin. Vid ett par tillfällen får man rysningar. Det sker i One of these things first: en på alla sätt härlig låt med skönt groove på basen och vackert pianospel. Även Northern sky, där inte mindre än John Cale gästar med spel på piano, orgel och celesta, är ytterst vacker. Alla tider på året är albumet en glädjekälla.

Bästa låt:
One of these things first

Pink Moon (1972), 8
Drake skruvar ned sin redan blygsamma framtoning ytterligare några varv. Nu med en enkel akustisk stil där bara hans lena röst och skickliga gitarrplock hörs. Med ackordbyten, arpeggion, tonartsskiftningar och en alltigenom minimalistisk estetik skapas känsla och stämning. Borta är alla andra instrument, men i inledande Pink Moon hörs även pianot med trivsamt fallande toner. Allt är snyggt och skickligt men jag saknar de lite bredare arrangemangen. Vissa stunder blir trubaduren väl inåtvänt. Pink Moon har en snudd på obehagligt sorglig ton och Drakes liv skulle tragiskt nog strax komma till ända och han skulle aldrig uppleva sin stundande berömmelse.

Bästa låt:
Pink moon