Iron & Wine
|
The Creek Drank the Cradle (2002), 7
Iron & Wine är inte mer än en skäggig man vid namn Sam Beam. En varm och viskande röst är vad som hörs bakom skägget. Musiken är både len och marknära: Gemytlig amerikansk folkcountrypop och en del gyttjig deltablues. En intim känsla skapas med akustisk gitarr, slidegitarr och banjo. Det är något med hans simpla släpiga komp som tilltalar. Enkla sånger som Bird stealing bread, Upward over the mountain och Weary memory gör att alla blir avundsjuka eftersom de inte lyckats skapa dem själva där hemma i sovrummet utom de som vet att de ändå inte kan skapa sådana sånger. Bästa låt: Bird stealing bread Our Endless Numbered Days (2004), 7
Nära och innerligt är vad som genomsyrar albumet. Sam Beam har fortsatt snickra musik för vilsamma kvällar. Our Endless Numbered Days – en rätt bra albumtitel förresten – är sovrumsintimt och minimalistiskt. Förutom den mjuka rösten och ett skönt enkelt komp på gitarren är banjo och mandolin utrustning som bidrar gott till trivseln. Beam visar att det enkla kan vara vackert. Naked as we came, så att säga. Samtidigt måste det inte vara fel med några utsvävningar. Och om något mer saknas så är det överraskningar. Och variationer. Kanske fanns det inte plats för sådant i detta albums anspråkslösa formel och format? Bästa låt: Naked as we came The Shepherd’s Dog (2007), 7
Stämningen i The Shepherd’s Dog är ett snabbverkande glädjepiller. Detta utan att musiken är på något vis ytlig. Iron & Wine behärskar konsten att skapa gemytliga stämningar och samtidigt många intressanta och händelserika arrangemang. Det finns några riktigt grötigt sköna slidegitarrglidningar i White tooth man, några urtjusiga dragspelsdrag i Lovesong of the buzzard, några eggande percussiontakter i House by the sea och en hel serie andra fina högtidsstunder. Musiken är betydligt märkligare, brokigare och färgstarkare än vad första fagra intrycket kanske ger. Ändå kunde dosen av skrän, skrot och avigheter varit ännu starkare som behövlig kontrast till Beams sammetslena röst. Bästa låt: Lovesong of the buzzard Kiss Each Other Clean (2011), 7
Mestadels hörs en kreativ och gemytlig folkvispop. Egentligen blandas det in allt möjligt: country, reggae, funk, jazz och en del annat kufiskt. Många instrument hittas: blås, flöjt, xylofon, piano och en del annat svårbestämt. Allt blandas utan att det låter grötigt eller eklektiskt. Godless brother in love är en tjusig ballad: jag tänker på Sufjan Stevens när Beams röst rör sig mot falsett. Musiken känns jordnära och genuin. Baksidan är att inget vill ryckas loss från rötterna. Undantaget är den egensinniga avslutningen där Beam uttrycker en mer dramatisk sida. Nu förstår man vad den skäggige mannen har potential att göra. Bästa låt: Your fake name is good enough for me Ghost on Ghost (2013), 7
Tre fina bitar av olika snitt inleder albumet. I ettan lurar ett trumsolo som inte vet vart det ska. Tvåan avslöjar en poppigare sida från den skäggige mannen. Den har ett snyggt blåsavslut. Trean är en härlig helylleballad. Följande tre alster innebär något svalare stämning, men inte heller de är dumma. Sjuan drar upp tempen igen och åttan och nian behåller en go känsla. Den avslutande fjärdedelen knyter ihop säcken och inleds med sanddynetjusiga New Mexico’s no breeze som jazzigt övergår till Lover’s revolution där en kul bråkande sax uppenbaras och sist kan det väl få passa med en countryvaggvisa. Bästa låt: Lover’s revolution Beast Epic (2017), 6
Det är rofyllt att lyssna på denna best. Okonstlat vackert. Plocken och slingorna på gitarren är kanske inte sensationella, men det är kanske inte vad det hela handlar om. Det fina ligger i de enkla harmonierna, i det subtila. Ståbas och stråkar flikas in mellan tonerna. Allt har en stark organisk prägel. Några radiovanliga popalster finns också, Call it dreaming utmärker sig. Här visar sig bestens känsliga ådra och talang för det okonstlade och fina. Å andra sidan: det blir också en smula segt att lyssna på det gemytliga låt efter låt. Det hade varit bra med lite mer bestfasoner. Bästa låt: Call it dreaming |
|