Billy Joel

The Stranger (1977), 6
Klart sound. Markerade rytmer. Snärtigt anslag. Fina melodier. Trivsam atmosfär. Inga avigheter. Inget smuts. Piano, sax, smäckra stråkar och smörsång – javisst är det radiovänligt. Ibland nästan åt musikalhållet med mycket prålighet och glitter. Nu måste inte sådant vara fel. Det är klass och finess i den finstämda musiken. Toto måste ha inspirerats av det här. Men det är ständig Calypsovarning över musiken och med fåniga Only the good die young trillas det över kanten. Efterföljande She’s always a woman räddar tillbaka Joel igen men bara tillfälligt, för Calypson kommer tillbaks och allra sist drabbas vi av seg och präktig allsång.  
 
Bästa låt:
Just the way you are