Magik Markers

2020 (2020), 7
Ett monotont och mastodont mörker byggs långsamt upp med inledande Surf’s up. Tunga nästan besvärjande rytmer. Klagande, härjande sång. Lockande, sugande. Man påminns om Bardo Pond, fast mer kanske om någon blandning mellan Sonic Youth och Velvet Underground. Nu kommer de inte i närheten av dessa bands höjder, förvisso. Soundet är jordnära och enkelt, men kärvt och inte alltid tilltalande. Musiken är intressant och bitvis eggande, lite mystisk. Den är intensiv men inte så intim. Några partier ter sig överdrivet experimentella. Speciell är That dream (shitty beach) som bjuder på skönt tunga, gungande rytmer, men det ylas fult med sången.

Bästa låt:
Surf’s up