Nina Persson
Animal Heart (2014), 4
Hajar till gör jag av de svaga arrangemangen. Låt efter låt misslyckas att väcka nerv och engagemang. Det mesta känns tillrättalagt för Perssons vibraton, som svajar lite för mycket. Tyvärr hörs också några lite väl tillrättalagda röstbristningar. Nåväl, Nina sjunger bra, men bra mycket mer behövs för att helheten ska låta bra. Albumet som sådant är alltså föga entusiasmerande. Mod saknas. Visst går det att hitta smärre gobitar. Forget to tell you är småklatschig och Dreaming of houses en fungerande poplåt, med njutbar refräng. Här sjunger Nina ut sin stämma sådär som en tänker sig att hon ska sjunga ut. Bästa låt: Dreaming of houses |