Slowgold
Stjärnfall (2015), 6
Det finns ett sugande mörker bakom stjärnfallet. Tankarna förs till Mazzy Star. Men det är mycket mer av ett nordiskt vemod som ljuder. Ibland snarare viskar än sjunger Amanda. Det blir ju lite mer mystiskt på så vis. Ibland snarare skriar än sjunger hon. Jag är bara drygt delvis överens med sången. Bakom den pågår fina saker, särskilt med gitarr och slagverk, och aldrig i övermått. Lagom är bäst tycker man i Norden. Musiken är fin och sökande, men det hade gått att snäppet mer släppa tyglarna loss. Bland en del tjusiga stjärnor i himlavalvet fångas jag av Drömlösa nätter. Bästa låt: Drömlösa nätter Glömska (2015), 6 Slowgolds sound är organisk. Musiken har en angenäm klang. Ändå uppstår en ganska gråmulen känsla. Även gråmulna dagar kan ha sina poänger, förvisso. Vemodet har sina sidor. Korta sommar är det en låt som heter. Det kan låta dystert och den låter dystert, men är fin i sina klanger och harmonier. Musiken klingar fint i denna minimalistiska ansats, men för mig blir det för mycket av krampaktig dystopi. Dessutom vill jag ha mer variation. Då biter kylan bättre. Rosor är en välbehövlig kort bit med lite mer kraft. Och tjusig avslutning i Mitt hjärta blir det med några sökande toner. Bästa låt: Mitt hjärta Ett ljus från förr (2015), 5 Albumet som inte ens är halvtimmen lång släpptes bara nån månad efter Glömska. Och är alltså tredje albumet detta år. Misstankarna höjs att materialet inte tillåtits tuggas igenom ordentligt. Men visst är det hyggliga folkvisor och rocklåtar som blandas, även om vissa slingor känns lånade. Har en tjuvaktig skata varit i farten? Andra låtar låter lite ansträngt vemodigt och vill inte slå an riktigt. Det uppstår vissa segheter under denna korta halvtimme. Det hade gått att jobba på materialet ytterligare några varv. En låt som heter Nycklarna får avsluta. Slowgold hade behövt hitta några nycklar för att låsa upp möjlighetsdörrar. Bästa låt: Våren Drömmar (2017), 5
Jodå, här finns en del tjusiga bitar, lite drömska och beslöjande. Ansatsen är dovt, smygande och klangen är klar. Det sista ska inte underskattas. Men det finns också låtar som inte är så värst, kanske inte så intressanta. Projektet Slowgold skulle nog kunna vara mycket bättre än vad det är. Soundet är gott men materialet något outvecklat. Albumet är kort, tio låtar på knappa halvtimmen. Det känns som att bandet vill hålla igen lite. Men tyglarna hade kunnat få släppas loss då och då. Alltihop blir sömnigt, vilket kanske också är meningen om man beaktar albumets titel och bandets namn. Bästa låt: Drömmar |