Tinariwen

Emmaar (2014), 7
Tinariwen betyder skön ökenblues från Mali. Med sugande monotoni, dovt mullrande bas, fylligt sound och tjusiga tuaregharmonier på gitarren är det inte svårt att hänföras. Det är en rätt dyster ton som spelas av människor i exil, men det hindrar inte att en hel del varma klanger och rytmer letar sig fram. Jag gillar den kollektiva känslan, som kommer av körsången, handklappen och lagandan. Till en början får den etniskt trångsynte kämpa lite för att skilja den ena låten från den andra, men efter flera lyssningar lagrade på varandra uppfattas variationsrikedomen. Det finns trots allt många nyanser av kargt ökenlandskap.

Bästa låt:
Toumast tincha

Elwan (2017), 6
Snyggt ljud. Skönt groove. Mysiga harmonier. Burrigt gitarrspel. Men: Jag får inte riktigt tag eller grepp om någon särskild låt. Mest handlar det här albumet om att det är mysiga harmonier, eggande rytmer och sköna klanger. Detta kan emellertid te sig enahanda efter ett tag. Då jag inte har socialiserats in den här kulturen av musik tar det kanske extra tid för mig att urskilja numren. Men känslan är positiv. Kurt Vile gästar i ett par nummer i början och slutet. Detta inslag hade man inte kunnat gissat sig till om det vore så att man läst sig till informationen.

Bästa låt:
Assawt