Lenny Kravitz

Let Love Rule (1989), 7
Lenny kliver upp på scen och överraskar med en kavalkad av förföriska riff, beats och rafsig sång. Melodi och dynamik kombineras klatschigt i en kompott av soul, funk och rock. Detta med mycket känsla från 60- och 70-talen och dess blås, hammondorglar och wah-wah-pedaler. Efter en tät start med en trio snärtiga låtar segnar det hela ned sig något med några mer trevande nummer. Energin finns där och växer till sig igen. Let Love Rule är en färgklick, men hade vunnit på ytterligare komplexitet i arrangemangen och emellanåt mer fart. Risken för överdosering av blommor, bin och batik lurar ständigt.
 
Bästa låt:
Let love rule

Mama Said (1991), 7
Jodå, här fortsätter Lenny ösa på med väl utformade och effektiva låtar. Mamma Said fyller rummet med bra stämning och dynamik. Det hela börjar med Fields of Joy – en rockdänga från det tidiga 90-talet med coolt riff till falsettsång. Detta sångknep prövas fler gånger som i käcka hitten It ain’t over til it’s over. Always on the run är en annan bra sak med mustigt sound och lite kul är det med Lennys introduktion av Slash mitt i. Kravitz musik är engagerande. Han är skicklig på att hitta knepen som funkar, även om det emellanåt blir enkla flirtar och trick.
 
Bästa låt:
Fields of Joy